Jag får fortfarande svårt att andas när jag tänker på att Du är borta. Det är obegripligt, så oerhört svårt att ta in. Din närvaro var så stark och så självskriven i mitt liv som Din bokförläggare och Din vän.
Vi träffades för många år sedan under Din tid som nyskapande formgivare och tidningsmakerska på Moderna Tider. Vi delade lokal och pratstunderna blev många och långa. Alltid lika trivsamma och intressanta oavsett om vi talade politik, konst, litteratur eller familjeangelägenheter. Snart blev Du den naturliga smakrådgivaren för oss alla. Det kunde röra sig om bokomslag eller illustrationer, om kataloger eller affischer, eller varför inte inredning och kläder. Din smak var osviklig, alltid lika utsökt. Och då visste jag ändå absolut ingenting om Dina skrivartalanger.
När Du en dag berättade om Din märkliga familjehistoria förstod jag att Du längtade efter att skriva. Jag uppmuntrade dig så gott jag kunde. Jag kunde då inte drömma om att Du var kapabel att författa en roman som skulle slå Sverige med häpnad. Men så jag misstog mig! ”I skuggan av ett brott” blev en fulländad stilistisk och kommersiell framgång!
Och plötsligt var det uppenbart för alla att en stor svensk författare var född vid 63 års ålder. Det var inget konstigt med det, verkade Du tycka. Det var bara att ännu en gång byta yrke och satsa på den nyinslagna författarbanan. Det var bara att kavla upp ärmarna och skriva Din andra bok, ”Hon älskade”.
Utgivningen av dina böcker gav mig tillfälle att umgås med Dig mycket mera. Under några av våra turnéer blev jag varse om ytterligare en stor talang Du lyckats dölja för mig. Det visade sig att Du även var en gudabenådad talare. Med Din intensiva scennärvaro kunde Du fullständigt hypnotisera Din publik. Folk ville aldrig gå hem. De kunde inte få nog. Och jag själv upptäckte snart att jag var lika tagen varje gång, oavsett hur många gånger jag hört Dig.
Du har överraskat mig många gånger. Dina talanger var många och Ditt mod att ta Dig an något nytt har imponerat på mig. Både i privatlivet och i yrkeslivet har Du vågat bryta mönster och konventioner med en självsäkerhet och lätthet som får mig att tänka på att det är så modiga kvinnor ska vara. Och jag är inte förvånad över att många har sett upp till Dig som kvinna.
Så det känns mycket tungt när jag tänker på att jag inte längre kommer att få möta Dina nyfikna, pliriga ögon eller höra Ditt smittande skratt. Jag har svårt att förstå och acceptera att en så stor författare försvann så snabbt och lämnade efter sig så många oskrivna böcker. Vi är många, många som saknar Dig.



Vad vackert du har skrivit. Fina ord om en fin person.
“Snart blev Du den naturliga smakrådgivaren för oss alla.”
we are inside the book.:))
En formgivare som debuterar som romanförfattare vid 63 års ålder. Inspirerande. Och så rika romaner hon skrev. Långverkande.
När kommer boken om HH och hennes likar – som förmår blomstra livet ut- också på livets senhöst?
Passionärerna.
Jag blev också ledsen över att höra om hennes död. Jag har tänkt på Helena många gånger sedan förlagets och läsarnas Res- och lästur till Björkliden för några år sedan. Det var så intressant att höra henne berätta om sitt skrivande och så trevligt att sedan få lära känna henne lite.
Jag hade äran att sitta bredvid henne under festmiddagen och vi fick fin kontakt den kvällen. Jag kunde ge henne några upplysningar om personer med anknytning till hennes bok och det visade sig att Helena dessutom snart skulle göra ett författarbesök i den trakten varför vi trodde att vi snart skulle ses igen. Men tyvärr blev det snöstorm, så mina planer, att hämta min åldriga farmor och besöka författarkvällen, blev inget med.
Det var annars en trevlig resa till Björkliden i september månad, precis innan den första snön kom däruppe. Jag minns allt med glädje; böckerna och bokpratet och viltfärsbiffen på tåget. Och jag minns hur Helenas syster kom vandrande över fjället från Abisko till oss på Björkliden och hur systrarna sedan satt och pratade vid fönsterkarmen i rummet bredvid mitt. Och hur vi på kvällen sprang ut för att titta på norrsken…
Jag beklagar sorgen.